Flashback, Alternativ identitet som väletablerat varumärke

En allt större parallell offentlighet växer fram på internet där anonymitet och pseudonym ersätter den officiella identiteten. I navet för anonymitetsstriden står internetforumet Flashback med sina 600 000 medlemmar.

I verkligheten är vi vana att ständigt identifiera oss med det namn som finns i vårt personbevis. På internet, i den virituella offentligheten, råder andra regler. Här finns en möjlighet att bygga upp en alternativ identitet som helt kan ersätta den officiella identiteten. Det har öppnat upp nya möjligheter för diskussion och debatt. En viktig aktör i den parallella offentligheten är yttrandefrihetsforumet Flashback som uppmärksammats i traditionell media för sina grävande journalistiska avslöjanden.

Den alternativa identiteten fungerar likt den officiella identiteten där namnet legitimerar våra handlingar och fungerar som en identifikation, förklarar Jan Böhme, moderator på Flashback under namnet Hamilkar. Pseudonymen blir ett väletablerat varumärke på forumet och kopplas till relationer och prestige.

- De flesta flashbackare är obenägna att avslöja sin verkliga identitet också i ofarliga sammanhang, eftersom man inte vet vad man kan hamna i för sammanhang med sin användare därefter, säger Böhme. Man ska kunna säga sin mening utan att någon annan kan hämnas på en.

 

Flashbackgrävare vinner pris

Flashback är en vibrerande plats för diskussion på nätet och har med sina drygt 600 000 medlemmar blivit en viktig plats för yttrandefrihet. Forumets tidigare nedsolkade rykte har fått en polering i och med de avslöjanden som medlemmar gjort under de gångna åren. Ett av de mest uppmärksammade avslöjandena under år 2011 gjordes av gruppen Flashbackgrävarna. Genom crowdsourcing i en forumtråd, där Jan Böhme var moderator, avslöjades det att den prisbelönta naturfotografen Terje Hellesø hade manipulerat sina fotografier. Avslöjandet gav upphov till publicitet runt om i världen och gruppen vann även Sveriges Radios pris Medieormen. Flashbackgrävarna avslöjade senare att även den omtalade kungabilden var en förfalskning.

Jan Böhme förklarar grävandet på Flashback som en process och inte ett färdigt resultat. Det innebär att det kommer upp mer information där än i en färdig nyhetsartikel och det ger en större transparens.

- Jag tycker att Flashback är en viktig kanal för att släppa in allmänheten i journalistiken och offentligheten därför att det är en oberoende kanal, där allmänheten deltar på allmänhetens villkor, säger Böhme. De innebär framför allt att det finns en kompletterande arena för medborgarjournalistik.

 

Anonymitet som garant för yttrandefrihet

Möjligheten till anonymitet är viktig på Flashback och många medlemmar vill inte avslöja sin verkliga identitet. Jan Böhme menar att människor samlas på forumet och diskuterar saker som intresserar dem. Forumet blir en plats där deras åsikter och uppfattningar inte censureras, även om de gör andra människor upprörda. För att diskussionen ska kunna fortsätta är möjligheten till anonymitet viktig. Men de traditionella mediernas krav på identifikation enlig personbevismodell försvårar det demokratiska utbytet av idéer som flödar mellan den verkliga och virituella offentligheten.

- Det verkar som man, bland de traditionella medierna, ser anonymiteten som ett problem, säger Lodjuren, medlem av gruppen Flashbackgrävarna. Jag tycker det är tråkigt när de traditionella medieredaktionerna inte är mer nyanserade i debatten om anonymitet.

Lodjuren förklarar att problematiken med näthat har gjort att flera medier valt att begränsa möjligheten att delta och ändå vara anonym. Det har gjort att även andra åsikter inte kommer fram då kravet ställs på en officiell identitet.

- Jag anser att medierna i högre grad borde försöka hitta lösningar på vår anonymitetsönskan eftersom det mesta vi säger är transparent, säger Lodjuren. Vi uttrycker även ideologiska åsikter om vikten av att medierna välkomnar gräsrotsjournalistik. De åsikterna är inte särskilt extrema så vi borde, som anonyma, kunna få delta mer i media. Det skulle underlätta viktiga diskussioner.

Media vill ofta att Flashbackgrävarna ska träda fram med namn i intervjuer kring deras avslöjanden, något som många medlemmar inte vill. Det stelbenta kravet på officiell identitet är inte anpassat efter den debattkultur som finns på internet, och kan komma att försvåra för den demokratiska grundstenen som yttrandefriheten utgör.

Jan Böhme menar att en lösning på problemet skulle vara en flexiblare källangivningspolicy hos de traditionella medierna.

 

- Kan de inse att ett i verkligheten anonymt, men på forumet väletablerat, flashbacknamn kan ha väl så mycket auktoritet som en officiell identitet, så är ju mycket vunnet, säger Böhme.

Isabelle Swahn