Recension: Ikiz på Fasching

Foto: Jonas Kosunen

Ikiz, Robert Mehmet, kommer in på ett fullsatt Fasching. Han sätter sig bakom trummorna och börjar spela ett intro. Han börjar med att låta händerna slå an skinnen för att under loppet av några minuter spela sig igenom ett antal stilar med vispar och olika sorters trumstockar. Det är mycket medryckande. Han kallar upp bandet en och en. Först basisten Kristian Lind och de drar tillsammans med pianisten Erik Lindeborg igång ett groove som är låten Vino tinto por favor.

Fyller på gör Karl Olandersson, trumpet, och Karl Martin Almqvist, saxofon.

Ikiz är otroligt tight i sitt spel och dessutom varierad långt utöver det vanliga. Han blandar trumstilar från funk, hip hop och jazz och resultatet blir överraskande livligt.

Plattan som ges ut i samband med spelningen på Fasching har titeln ”Checking In”. Den har inspirerats av all den tid Ikiz tillbringat på hotellrum och flygplatser i samband med allt turnerande. Låttitlarna klingar utlandsresa. På konserten spelar Ikiz igenom skivan och det är bra. Mycket bra. Men innan jag klev in på in på Fasching tänkte jag, det är Lördag. Nog måste det vara lite gladare tongångar då. Skivan är nämligen i stuket ganska melankolisk. Påminner till och från om Esbjörn Svensson Trio och Jan Johansson. Det är fantastisk musik; soft och varm. Sångerskan China Moses lyfter konserten till glammigare lördagshöjder. Först kärleksvånda i Insanely och sen en tolkning av What a Difference a Day Makes och senare i konserten med Ikiz spelandes på ölglas Neneh Cherrys Buffalo Stance. China skojar och får livekänslan att höjas. Ikiz kan kännas lite orutinerad som frontman i orkestern och det är ju inte konstigt om man spelar trummor. Men han berättar ändå öppenhjärtigt och han avslöjar att hans favoritinstrument är den persiska lutan, ud. In på scen presenteras en udspelare från Damaskus, Mousa Elias. Har ni inte hört en ud förr så kolla upp den!

Ett souligt nummer gör Melo med egenskrivet matrial, Over and over. Konserten avslutas i uppsluppen ton då några andra som varit med på skivan bjuds upp på scen. Mest överraskande är AIKs förra fotbollsspelare Kenny Paveys inhopp. Han skrålar tillsammans med China Moses och två andra refrängen på Ni Hao och lyckas få hela stället att sjunga med. Ikiz håller ihop det med magiskt trumspel och konserten avslutas följdriktigt med att orkestern tågar ut. Ikiz applåderas in till extranummer!

Ikiz har en gedigen karriär men har inte givit ut någon skiva under eget namn förut. På konserten presenterar han sig och berättar insmickrande anekdoter ur sitt redan ganska långa turnéliv. Han berättar att det var hans far som övertalade honom att göra en skiva. Under konserten kommer en man upp på scenen och har en lyckohälsning från Dan Reed i Dan Reed network. Ikiz har varit med länge trots sina blott 32 år och har startat eget skivbolag, Stockholm Jazz Records.
Mer Ikiz: Nöjesradion Enköping FM 89,8 gör en intervju med Ikiz på onsdag klockan 13:30.

Text: Johan Gerle
Foto: ikizmusic.com/press

johan.g@recens.se